Fågelkvitter och kattjamande!

Man vaknar upp och solen skiner och fåglarna kvittrar. Man känner att våren är här, men med tanke på gårdagens temperatur så är jag ändå inte hoppfull. Och om jag sticker ut näsan utanför täcket så känns det att det nog är rätt kallt ute.

Mamma kommer hit med ved sen för nu ska vi prova att elda i vedspisen. Det är på tiden nu va :P

Vi får se hur dagen blir med kalas och allt för man har vaknat med en förkylning och lite hosta. Vilket jag aldrig har annars så jag tänker vara hemma och ta det lugnt och pyssla lite, så får jag se om det släpper något under dagen. Finns ju lite att måla nere i köket!

Vad ska ni göra idag då?

Kram <3


Osocial och autistisk, typ!

Idag har jag stött på olika sorters människor. Jag gillar dom alla men de får mig att tänka till en extra gång på vilken väg jag själv tänkt ta med mitt liv. 
 
Nu har jag suttit hemma ett tag. Jag har bloggat, lagat mat, pluggat matte, rivit tapeter, slipat och målat i köket, diskat, tvättat och städat. I två månader för att vara med exakt. Jag tar en tur på hästen ibland, träffar nån kompis, spelar Candy Crush, myser med gubben och katten och myser lite till. Jag lever i min lilla trygga bubbla, utåt sett. För att, för en gångs skull känner jag mig trygg med tillvaron. Här är mitt hem och här är jag trygg. Sen att min hjärna talar om för mig att jag är rädd och borde fly är ju en annan sak. Jag har varit/har blivit en ganska instängd person tror jag fast ändå inte. Jag är i stallet där det finns andra tjejer som rider, jag åker in till stan och handlar,går på möten och träffar familjen och så. Men det tar emot varje gång. Inte för att jag inte vill träffa nån eller för att jag inte tycker om dom. Jag har så mycket kärlek till alla så hälften vore nog. Men varför känner man så? Varför känner man sig nervös på något vis innan man ska träffa någon? Även fast man känner dom. Det hör väl till mitt ångestsyndrom på något vis.
 
En av personerna jag stött på idag är en fruktansvärt driven människa med 1000 saker igång hela tiden. Alltid trevlig som attan och jättesnäll. Vi har inte setts på över ett år och nu skulle vi ses och fika men han ringde och blev sen och hade också med sig en kompis.Jag behövde snart åka tillbaka hem så det blev ingen träff. Jag blev lite besviken såklart men vi får helt enkelt ses en annan dag. Under tiden jag väntade så ringer en annan bekant som jag aldrig träffar i stort sett men har pratat ganska djupa saker med genom åren. Han var full och förmodligen kände han sig ensam, men han undrade om han kunde få min gamla medicin som fungerar som "uppåttjack". 
 
Vissa inspirerar, får mig att ryckas med och tro på mig själv men de får mig ändå att rygga tillbaka för exakt så vill jag inte göra.
Andra får mig att vara tacksam för att jag orkat stå emot, fått behålla det lilla jag har och fått viljan att leva!
 
 
 
Jag letar fortfarande efter pusselbitar som ska bygga mig, min egna person. Vem jag är, vem är jag?
 
Flummigt inlägg men va fan...:)
 
En parentes är ju min ADD. Den gör sig påmind när jag sitter i soffan och ska försöka skriva blogginlägg när sambon spelar Xbox, wainar och Partychattar. Herregud! Jag har stirrat in i skärmen ett antal gånger och kommit på mig själv sittandes med händerna upp i ansiktet. Som en bebis i fosterställning. Jaja.
 
Ett nytt inlägg kommer ut ikväll om hur min helg ser ut om någon av någon anledning skulle vara intresserad.
 
Pöss <3
 

Vilka fantastiska djur de är hästarna!

 
Ser ni vilka underbara vänliga ögon?!
 
Med hästarna kan man vara sig själv. Man får en inre ro som inte går att jämföras med något annat. De står bara där i stallgången medans man borstar men de ger så mycket tillbaka ändå på nåt vis. Just idag tog vi en tur ner mot sjön men damen var inte riktigt på humör. Hon fäller nu som attans och är brunstig. Att vi red förbi de 8 unghingstarna gjorde kanske inte saken bättre. Hon stannar och backar, går emot skänkeln och vill inte riktigt samla sig. Sen stannade hon mitt på vägen och ville vända hem, även om de andra fortsatte ner på vägen. Men det gick bra ändå! Och hur nöjd är man efteråt!? Känslan när man sitter av är så jädra fin :)
 
Man tycker att hon inte har så mycket vinterpäls men jag skrubbade henne med en gummiskrapa efteråt och jösses vad hon fällde. Jag får nog rida nån dag i helgen också :)
 
Nu ska jag hoppa in i duschen för att förbereda mig inför ett möte med en vän!
 
See you <3

En fantastisk hjärnaktivitet idag, du!

Idag gick jag och Mr D upp vid 9 och käkade mysfrukost framför tvn. Det har vi inte gjort sen vi träffades för nio månader sedan eftersom ingen av oss hade några tv-kanaler. Men nu har vi äntligen fått in både fiber i huset och skaffat kanalpaket. Så vi såg på nyhetsmorgon och Efter tio.
Underbart!
Löjligt hur man kan uppskatta nåt så, som man aldrig ens tänkt på att man saknat.
 
Efter det så började vi greja i köket så gubben har slipat en hel del Fulfuru och jag har målat fogar, tvättat det som är slipat med målartvätt, klätt in hyllplanen till hyllan så nu är den helt klar.
Vi har också varit inne på skroten och köpt ett nytt däck. Där var det en stackars gubbe som efter att man hört hans berättelse försökt att skrota sin släpkärra i två år. Han hade skickat en den gula av de två registreringspappren och kryssat i avställning. Vilket inte är korrekt i detta läge. Han skulle ha kommit in med den gula lappen till skroten, lämnat släpkärran där och så hade det varit fixat och klart. Istället har han fått massa andra papper och haft lång kontakt med Transportstyrelsen för att lösa hans problem. Han hade också fått för sig att registreringskylten var superviktig att skicka in så den hade han paketerat fint för att skicka på posten.
 
Men, nu löste det sig ändå. Han fick hjälp av personalen på skroten att beställa nya gula papper och när dom kommer kan han lämna både papper och släpkärra till de så fixar de det. Synd att det skulle ta två år av den gamla gubbens liv att skrota ett gammalt släp. Innan vi gick därifrån så tittade han på mig med ledsna ögon och sa "- att det ska vara så svårt att skrota ett släp nu för tiden"...Ååå..stackars!  :(
 
Själva rubriken för det här blogginlägget kom utav att jag har kommit på världens bästa idé. Idag, i bilen, när vi åkte hem. Nu ska jag sätta mig och göra research. Handlar om....*trumvirvel*.......
 
Nä, det får ni veta i nästa inlägg. Måste Googla runt lite först :)
 
Kram så länge <3
 

Pannkakstime!

Idag blev det pannkakor! Det var ungefär 1 ½ år sen sist :P
 
 
Jag blev så jädrans hungrig efter roadtripen till storstan för att inhandla en lampa till min bil. Jättejobbigt verkligen :P
Nä, men ärligt så har jag faktiskt en sjukdom som gör mig väldigt lättutröttad och matt.
 
Jag tänkte skriva om den ikväll :)
 
Nu ska jag lägga mig på soffan en stund och sen blir det lite fix i köket igen.
 
Kram <3

Jo men tjena, punktering!

Dagen har börjat otroligt bra Jo, men faktiskt! Jag fick ha mysmorgon med min sambo och jag älskar det. Vi åt en god frukost tillsammans och skulle sen iväg på ett otroligt romantiskt uppdrag. Slänga sopor. Panta flaskor och slänga lite annat skräp. Wohoo!

Jag kan ju också säga att jag i lördags krossade ett glas i bilen som vi tänkt att städa bort nångång men det kom vi på idag innan vi åkte så Mr D plockade ur skärvorna och jag hämtade damsugaren och sa ”- vi får köra fram bilen så vi når dit med dammsugare. Sen gick han in och jag kör fram bilen nån meter. D står han på trappen och hör hur det krasar under däcket. Då har han lagt glasskärvorna vid bilen och jag kör över dom.

Vet inte vem som är mest skyldig till olyckan men skit samma, vi har skrattat åt det hela dagen ändå. Vilket missöde…bara för att slänga lite skräp! Vi sitter fortfarande och skrattar. Fattiga som vi är så borde vi kanske inte göra det men, joo, lite kul är det!



När vi sen kommit hem, med en annan bil efter vårat ärende så satte vi igång och slipa, måla och klä in ett skåp i fint papper. Jag har någon weird idé om hur köket ska se ut snart, men det blir nog bra till slut.

Nu ska jag sätta mig och plugga matte. Kram <3


Nyare inlägg